Styrelsen för Erik Stenströms stiftelse för ekskogsbrukets främjande beslutade vid sitt möte i december 2019 att stödja fyra projekt med ett sammanlagt belopp på 647.000 kr.
Rödekens produktion i södra Sverige
Rödeken (Quercus rubra L.) är ett introducerat trädslag med ursprung i Nordamerika. Den äldsta dokumenterade förekomsten i Europa går tillbaka till slutet av 1600-talet. Idag förekommer trädslaget över stora delar av Europa, från Rumänien i söder till Danmark, södra Sverige och Baltikum i norr. Studier i Tyskland har visat på en snabb initial tillväxt och en hög volymproduktion för ek men dokumenterade erfarenheter från norra Europa är få. Inom svenskt skogsbruk introducerades rödeken på 1940-talet och trädslaget förekommer idag inom mindre bestånd runt om i södra Sverige. Några av de tidigt anlagda bestånden har tagits upp i SLU:s serie med långsiktiga försök.
Syftet med projektet är att, i samarbete med SLU, ge en samlad bild av beståndsutvecklingen och volymproduktionen inom de långsiktiga försöken med rödek i Sverige. Det är ett unikt material som kan ge viktig information om rödekens potential vid gränsen för dess nordliga odlingsområde i Europa. Projektet kan bidra med viktig kunskap för den som vill odla och sköta rödek. Resultaten kan även tjäna som underlag i arbetet med att se över alternativ för svenskt skogsbruk i ett förändrat klimat.
Ansvarig: Nils Fahlvik, Skogforsk, Ekebo
Resultat: Slutredovisning av projekt ”Rödekens produktion i södra Sverige”
Genetikens betydelse vid etablering av ek och kompletterande utläggning av ett avkommeförsök.
Det ökade intresset för odling av ek ställer krav på skogsbruket att leverera ett testat utsäde som är väl anpassat för svenska förhållanden. För en skogsägare är det viktigt och extra tillfredställande om en ungskog kan etableras snabbt. Detta gynnas av ek som är skadefri (väl klimatiskt anpassad) och uppvisar en snabb ungdomstillväxt samt har genomgående rak stam. Kunskapen om olika ädellövsmaterials genetiska egenskaper såsom vitalitet, härdighet, produktion och stamkvalitet är idag mycket bristfällig i Sverige. Att använda ett odlingsmaterial som förflyttats långt från växtplatsen är ett risktagande. Skogforsk har under två år påbörjat ett projekt att avkommepröva ek i genetiska fältförsök, med ett extra syfte att även inkludera bergek. Det saknas nämligen helt och hållet vetenskapligt underlag för att bedöma odlingsvärdet av bergek i jämförelse med skogsek under likartade förhållanden i Sverige. Våren 2020 planteras två nya avkommeförsök för systematisk utvärdering av dessa arter. Klimatanpassning och egenskaper som kopplar till tillväxtrytm är extra viktiga under etableringsfasen. I det aktuella projektet följs plantornas utveckling under försökens första två år. Projektet kommer att pågå 2019-2022.
Ansvarig: Johan Kroon, Skogforsk, Ekebo.
Instruktionsfilm om skötsel av ek
Filmen syftar till att sprida kunskap om och stimulera intresset för ekskogsskötsel hos skogsägare som har ek på sina marker. En del skogsägare är aktiva och erfarna ekskogsskötare, men många förbiser att trädslaget är ett värdefullt produktionselement. Ek som sköts extensivt riskerar att tappa i värde och på sikt bara bli bränsleved eller naturvårdsträd. Med en mer aktiv ekskogsskötsel ökar möjligheten att skapa både ekonomiska värden och nytta för naturvården. Filmen kommer också att bidra till en ökad förståelse hos bredare målgrupper för att eken har många olika värden och inte bara är ett naturvårdsträd. Den kommer att bli allmänt tillgänglig genom Skogskunskap och Youtube, och komplettera de skriftliga avsnitt om ekskogsskötsel som finns i www.skogskunskap.se. Filmen kompletterar också de tidigare instruktionsfilmerna om skogsskötsel som redan finns på Skogskunskap. Filmen produceras i samarbete med Heurgren Film AB.
Ansvarig: Mats Hannerz, Silvinformation AB, Kalmar.
Resultat: Filmen Eken – 100 år av forskning och skötsel (Youtube och Skogskunskap.se)