Styrelsen för Erik Stenströms stiftelse för ekskogsbrukets främjande beslutade vid sitt möte i december 2020 att stödja fyra projekt med ett sammanlagt belopp på 640.900 kr.
Boken om ekens biologiska mångfald
Många organismer är beroende av enskilda trädslag, mer eller mindre specifikt. För vissa träd är den biologiska mångfalden oerhört rik och alla biologiskt intresserade känner naturligtvis till den gamla ekens roll som hem åt åtskilliga organismer, vissa alldeles särskilt karismatiska. Inom ramen för ett samarbetsprojekt har SLU Centrum för biologisk mångfald tillsammans med Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF givit ut böcker om biodiversiteten knuten till sälg, asp, björk, tall och gran, och nu har turen kommit till eken. Gemensamt för dessa träd är att de har en rik biodiversitet knuten till sig, men också att de påverkas av hur vi förvaltar våra skogar och marker. Läsarens ciceroner i böckerna är skogsentomologen Bengt Ehnström som tillsammans med illustratören Martin Holmer i ord och bild målar upp de livsmiljöer som dessa träd utgör under successionen från planta till murknande dödved och den biologiska ensemble som återfinns för de olika stadierna. Liksom tidigare böcker i serien delas trädets biologiska mångfald upp i olika ålderskategorier; från den lilla plantan över till den fullvuxen eken och sedan successivt mot den döda ekveden och den ökända mulmen. För varje ålderskategori skildras mångfalden knuten till just detta stadium. Karaktärsarterna och livsmiljöerna skildras i Holmers målningar. Det har gjorts ekböcker tidigare men aldrig på detta sätt. Avsikten är att senast hösten 2022 ge ut en rikt illustrerad bok om eken i trädboksserien.
Ansvarig: Håkan Tunón, SLU, Uppsala
Resultat: Boken Eken – Träd för kungar och kryp gavs ut av Centrum för biologisk mångfald, SLU, våren 2023.
Ekens dynamik i naturvårdsskogar – vad behövs för lyckad föryngring och vitala gammelekar?
Detta projekt syftar till att undersöka under vilka förhållanden som gamla ekpopulationer kan revitaliseras och föryngras naturligt i naturvårdsskogar på näringsrik mark, där eken normalt har stora svårigheter att hävda sig i konkurrensen med mer skuggtålig trädslag. Studieområdet är Dalby Söderskogs nationalpark i Skåne, där en ny inventering av all ek jämförs med unika data från fyra tidigare trädinventeringar gjorda mellan 1916 och 2011.
Följande hypoteser ska undersökas inom projektet: 1) Unga ekars stamtillväxt ökar med graden av ljusexponering på kronan, men full ljusexponering ger lågt ansatta kronor som gör eken känsligare för konkurrerande skuggtålig träd. 2) Beskuggning från sidan ökar höjdtillväxten och gör att eken snabbare kan växa ifrån hassel- och almbuskar. 3) Almsjukan och askskottsjukan har lett till gradvis friställning och revitalisering av gamla ekar.
Resultaten kommer att ge detaljerad information om förändringar i gamla ekars vitalitet och om unga, naturligt föryngrade ekars tillväxt under de 10 år som gått sedan den senaste inventeringen. Projektet kommer därför att ge värdefull kunskap för naturvårdande skötsel i frivilligt avsatta eller formellt skyddade skogar med naturvärden knutna till ek. Resultaten är vidare relevanta för alla med intresse för naturlig ekföryngring i produktionsskogar.
Ansvarig: Jörg Brunet, SLU, Alnarp
Slutrapport: Jörg Brunet och Johan Larsson, 2022. Ekens dynamik i naturvårdsskogar – Ekbeståndets demografi i Dalby Söderskog 2011-2021. Arbetsrapport – Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
2022, number: 56.
Anläggning av ett nytt gallringsförsök i ekskog (Quercus robur) i södra Sverige
Det finns endast ett fåtal långsiktiga gallringsförsök i ekskog i Skandinavien. Det enda svenska försöket anlades 1991 i Skarhults försökspark utanför Eslöv i Skåne. Gallringsförsöket i Skarhult utvärderades nyligen med avseende på beståndsutveckling och volymproduktion samt huvudstammarnas tillväxt och virkeskvalitet. Utvärderingen av resultat från gallringsförsöket i Skarhult ifrågasätter ett antal vitala frågor om gallringsprogrammets betydelse och utformning i ekskogsbruk. Gallringsförsökets behandlingar bör därför upprepas och testas i nya gallringsförsök för att kontrollera om resultaten reproducerar sig. Syftet med detta projekt är att anlägga ett nytt gallringsförsök i ekskog i södra Sverige för att förstärka kunskapsläget när det gäller gallringseffekter i ekskog. Försöket skall adressera frågor om gallringsprogrammets betydelse för beståndsutveckling, volymproduktion och framtida virkeskvalitet, men även belysa effekter av tidiga gallringsingrepp och varierade skötselintensitet under senare delarna av omloppstiden. Ett nytt långsiktigt gallringsförsök skall anläggas på en för ekskog gynnsam och homogen ståndort i Skåne. Gallringsförsöket skall innehålla fyra kontrasterande behandlingar och anläggas under 2021. Försöksdesignen skall vara ett traditionellt randomiserat blockförsök.
Ansvarig: Ulf Johansson, SLU, Simlångsdalen
Etablering av förbandsförsök i ek
Ekföryngringar är dyra på grund av att de måste hägnas och att många plantor planteras per hektar av hänsyn till framtida virkeskvalitet. I Sverige betalas bidrag ut till föryngring av ek men bidragen till nyplantering begränsas av tillgången till medel. Om föryngringskostnaden kan minskas kan därmed arealen nyplantering av ek ökas. Det finns försök som indikerar att det är möjligt att producera ekar med hög kvalitet även om planteringsförbandet minskas betydligt. De höga stamtätheterna ersätts antingen med andra trädslag, naturligt föryngrade eller planterade, eller med stamkvistning. I detta projekt avser vi att etablera ett långsiktigt förbandsförsök i ek som skall inkludera kvalitetshöjande effekter av konkurrens från naturligt föryngrade plantor och/eller stamkvistning. Försöket kommer till att börja med att etableras på fyra lokaler men avsikten är att komplettera försöket med fler lokaler i framtiden. Inom varje lokal etableras fyra planteringstätheter (8000, 2500, 1600 och 625 plantor per ha). Inom varje planteringsförband studeras också effekten av konkurrens från naturligt föryngrade plantor i kombination med stamkvistning. Projektet avser etablering av långsiktiga produktionsytor som kommer att avsätta resultat under lång tid för vetenskapliga studier och för inspiration till skogsägare. Försöken kommer också att bli en ovärderlig resurs för kommande undervisning av skogsstudenter vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap SLU och andra lärosäten.
Ansvariga: Urban Nilsson och Ulf Johansson, SLU, Alnarp/Simlångsdalen