Styrelsen i Erik Stenströms stiftelse för ekskogsbrukets främjande beslutade vid sitt möte i december 2016 att stödja fyra projekt med ett sammanlagt belopp på 465.000 kr:
Granskötsel och ståndortsfaktorer som påverkar spontant föryngrade ekplantor i heterogen, barrdominerad skog
Projektet ska undersöka hur förekomsten av självföryngrade ekplantor påverkas av faktorer som ståndort, bestånd och utförda skötselåtgärder (uttag, luckstorlek och markberedning). Hypotesen är att förekomsten av ekplantor påverkas av markvegetationen, markberedning och storlek på luckor i beståndet. Projektet kommer att utnyttja insamlade data från två flerskiktade bestånd med tall, gran och ek i södra Halland och norra Småland. Bestånden mättes vid huggningstillfället och 4 respektive 7 år efteråt. Vid alla tillfällen dokumenterades spontan föryngring av alla trädslag i totalt 1000 små provytor och i beståndsluckor. Ett resultat av projektet kan bli ett planeringsverktyg som kan uppskatta förekomst, täthet och höjd av ekföryngring i södra Sverige på typisk skogsmark.
Ansvarig: Lars Drössler och Linda Petersson, SLU, Alnarp.
Slutrapport:
- Avrapportering: Granskötsel och ståndortsfaktorer som påverkar föryngring av ekplantor
- Artikel i Ekbladet nr 32, 2017: Nya perspektiv på ekskogsskötsel
Kunskapssystem om skötsel av ekskog
Skogskunskap (www.skogskunskap.se) och dess företrädare Kunskap Direkt har under cirka 15 år utvecklats till den mest kompletta och ledande kunskapstjänsten om skötsel av skog. År 2007 lanserades en särskild modul om ädellövskogsskötsel i samarbete mellan SLU och Skogforsk. Sedan dess har många nya forskningsresultat publicerats, parallellt med att nya erfarenheter från praktiken har tillkommit. I detta projekt ska avsnitten om ekskogsskötsel omarbetas från grunden. Exempel på ämnen där det finns nya resultat är effekter av stamkvistning, skötsel för kvalitetsproduktion, blandskog med ek, föryngringsresultat efter stormplanteringar, ollonhantering, skador på ek och effekten av förkulturer. Omarbetningen görs av två ledande lövskogsforskare, som också står bakom den nyligen genomförda revisionen av läroboken Skötsel av ädellövskog i Skogsskötselserien.
Ansvarig: Lars Rytter, Skogforsk och Magnus Löf, SLU, Alnarp.
Slutrapport:
Mätning och revision av Erik Stååls ekprovytor
Erik Ståål började lägga ut provytor i ekbestånd redan under 1950-talet. Syftet var att följa enskilda ekars produktion i olika bestånd, både på egna och andras fastigheter i Blekinge. Erik fortsatte under sin livstid att lägga ut provytor och färgmärka ekar som han följde. Provytorna har reviderats ett antal gånger men behöver en ständig tillsyn och skötsel samt årliga mätningar. Mätningarna är unika eftersom de är gjorda i välskötta ekbestånd under lång tidsperiod. De viktigaste provytorna är Bubbetorp, Sillesås, Hjälmseryd, Duverum och Flakulla, men det finns hundratals andra ekar som behöver revideras. Mätningen görs genom att mäta ekarnas brösthöjd och utförs under en 3-årsperiod. Resultaten kommer att spridas genom en artikel i Ekbladet och genom årliga ekexkursioner på de olika fastigheterna.
Ansvariga: Cecilia Rooth och Harald Rooth, Flakulla, Fågelmara
Trähägn, en tänkbar metod som viltskydd i svenskt skogsbruk
Betesskador i skogsföryngringar är och kommer att vara ett stort problem i svenskt skogsbruk. De resulterar årligen i stora tillväxtförluster och att gran planteras på tallmarker i stora delar av södra Sverige. En metod att skydda plantorna är att bygga hägn. Idag byggs hägn av galvat stålnät och tryckimpregnerade stolpar som senare ska rivas och forslas bort. En alternativ metod beskrivs i examensarbetet ”Trähägn en tänkbar metod för viltskydd i svenskt skogsbruk”. Metoden har fördelar mot näthägn men behöver testas och utvärderas. Genom att prefabricera träsektioner av virkeskvaliteter som inte efterfrågas får man sektioner som i skogen byggs till hägn. Hägnen behöver inte rivas utan lämnas för att ruttna ner. Projektet ska undersöka trähägnens funktion, beständighet, miljöpåverkan samt skogsbesökarens upplevelse från etablering och tre år därefter. 4-5 hägn ska uppföras i projektet. Ett andra projekt ska pågå från år fem till åtta för att utvärdera metoden ytterligare.
Ansvarig: Olof Stenström, Hushållningssällskapet Halland