Ekfrämjandet skickade den 27 april 2017 följande yttrande om länsstyrelsens i Kalmar län förslag till bildande av naturreservat i Värnanäs:

Bildande av naturreservat Värnanäs

Med anledning av Länsstyrelsens i Kalmar län avsikt att bilda naturreservat på Värnanäs marker vill Ekfrämjandet anföra följande.

Ekfrämjandet är en ideell förening som bildades 1944 och som ursprungligen arbetade för en lönsam kvalitetsproduktion av ädellövskog och för de ädla lövträdens bevarande. Sedan 2006 ingår även triviallövet i föreningens intresseområde. Även den biologiska mångfalden i lövskogen värnas sedan många år av föreningen. Detta kan man inte minst se i de forskningsprojekt som Erik Stenströms stiftelse för ekskogsbrukets främjande beviljat. Stiftelsens medel, vilken avkastning om 400 000 till 500 000 kronor årligen delas ut till svenska ekskogsforskare, förvaltas av Ekfrämjandet.

Det är ingen tvekan om att ekområdena på Värnanäs håller mycket hög virkeskvalitet och även extremt höga naturvärden, kanske de högsta i landet. Detta har inte åstadkommits genom en fri utveckling utan av en genom generationer medveten skötsel av skogen för att åstadkomma en god virkeskvalitet samtidigt som den biologiska mångfalden värnas. De höga naturvärdena som fastighetens ekskogar håller idag har således skapats genom privata markägares egna skötselmodeller på egen bekostnad och med ett brinnande eget intresse för ekskogen.

Det finns otaliga exempel på ekskogsmiljöer där höga naturvärden, vid en viss tidpunkt, förstörts genom bildandet av naturreservat. Några sådana exempel är Halltorps hage på Öland och Dalby Söderskog nationalpark. I Halltorps hage kan kanske naturvärdena räddas, men till enormt kostnadskrävande insatser. Dalby Söderskog är sannolikt förlorad för all framtid som ekskogsmiljö, vilket var syftet då nationalparken anlades.

Det har visat sig, allt eftersom kunskapsläget ökat, att fri utveckling är förödande för den biologiska mångfalden i flertalet typer av ekskog. Detta eftersom den naturliga successionen långsamt förändrar sammansättningen och de nödvändiga substraten för ek-arternas fortlevnad försvinner. Denna kunskap har inte minst Ekfrämjandet substantiellt bidragit till.

Ekfrämjandet menar därför att naturreservat är en mycket olämplig skyddsform för naturvärdena på Värnanäs.

Länsstyrelsens önskan att skydda de skogliga naturvärdena på Värnanäs stämmer inte överens med de föreslagna åtgärderna. Det finns andra sätt att finna samarbete mellan markägare och naturvården där man genom specialdesignade skötselavtal och andra överenskommelser kan uppfylla båda parters önskemål. Detta till avsevärt lägre kostnad för såväl markägare som samhället. Under alla omständigheter är skyddet av ekmiljöerna på Värnanäs beroende av mycket kostnadskrävande skötsel och staten via naturvårdsverket samt länsstyrelsen har inte på ett förtjänstfullt sätt visat hur denna finansiering skall ske. Det av länsstyrelsen föreslagna naturreservatet innebär att markägaren tvingas se de höga naturvärdena, som han skapat genom sin förnämliga ekskogsskötsel, långsamt förstöras av en fri utveckling, som vi vet med tiden ödelägger dagens befintliga naturvärden.

Avslutningsvis; länsstyrelsen i Kalmar län har i sitt län en ekskogsklenod, skapad av varsam skogsskötsel av en privat markägares ekskogsintresse, vilken bidragit till en unik biologisk mångfald och således alldeles unika naturvärden. Låt detta ekskogsområde bli ett skolexempel, där historien dokumenteras och där den fortsatta skötseln, baserad på dagens skötselregim, dokumenteras återkommande i framtiden. Detta kommer att vara det ekonomiskt fördelaktigaste alternativet såväl för staten som för markägaren, vilket kan spridas till andra markägare.

Genom att myndigheter tillsammans med markägare verkar för ett produktionsskogsbruk i kombination med bevarandet av höga naturvärden och en biologisk mångfald kan vi få ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Detta i motsats till att myndigheter tvingar till sig naturreservat och inför restriktioner, vilket riskerar leda till att skogsägarna i framtiden kommer att sköta sin skog på ett sådant sätt att möjligheten att åstadkomma höga naturvärden minimeras. Detta gynnar ingen, allra minst den biologiska mångfalden.

Jät 2017-04-27

Å Ekfrämjandets vägnar

Thomas Thörnqvist
Ordförande i Ekfrämjandet